Som jag sa under min recension om Band Master, att skicka recensioner till Youtube är som stå i en öde ö och kastar flaskpost i ett hav av flaskpost.
Man kan annars göra en blogg där man skriver recensioner, men där är bara andra sidan av ön.
D.V.S. ena sidan är av youtube-recensioner, andra sidan är av bloggar.
Att skicka recensioner på Facebook är som att kasta flaskpost under vattnet, och med t
anke på att det är på svenska är jag nånstans i något svensk sjö. Så jag hoppas att någon bestämmer sig för att titta ner innan luften tar slut.
Hur som helst, om ni förväntar er något nysläppt spel så kan ni knyta ihop och dricka färg. För att jag saknar stålar och jobb. Och är ganska för upptagen med att träna tentaklar inför mitt anfall mot Sveriges kvinnor. Och så har jag planerat av att köpa ett par T-shirts och en gas mask men hur som helst, detta är S.T.A.L.K.E.R. Shadow of Chernobyl. Med den rätta utalandet Ess.Tee.Aee.Ell.Kei.Ee.Arr
STALKER, utspelar sig i år 2012,Tjernobyl,Ukraina där en till explosion gick över Tjernobyl som drog över flera magnituder. Platsen kallas nu för "Zonen" och av explosionen skapades mystiska förmål som kallas "Artefakter" och paranormala (t.ex anomalier och mutanter) händelser går runt zonen, helst i mitten. Zonen bevakas runt av militären. Men det stoppar inte stalkers att hitta en annan väg in till zonen, skaffar artefakter och säljer de för jävligt massor med "Rupel" (Den ryska valutan) men med deras girighet strider stalkerna med varandra. Men för de flesta är det neutralitet. Alla i samma uppdrag av att nå till mitten av zonen till en sällsynt artifakt vid namn "Monolith" som sägs uppfylla alla önskningar.
Det finns två olika sorters stalker, den ena är en förföljare. Och den andra är människor som smyger sig in i något förbjudna och farliga platser och säljer t.ex minor, mässlingshylsor och liknande gammaldags militär skräp och liknande.
Hur som helst, spelet startar en namnlös Stalker vid namn "Marked One" som vaknar efter att ha överlevt en lastbils krasch med lik. Med en PDA som står att döda en stalker vid namn "Strelok" och äventyret börjar.
Det är ganska mycket simpelt (halv) free-roam spel, man har en särskild area av en plats i PDA'n Den är delad i olika delar så när man vill till en annan del av zonen måste man gå genom loading och skit. Men problemet är att bara halva kartan (vilken del av zonen man än är) kan bara användas. Trots det är den ett riktigt stort spel.
Det är en ganska nice RPG-FPS där om man vill sjuta någon så är det bara att skjuta någon. Dock precis som RPG finns det konsekvenser, t.ex bestämmer du att döda någon fri stalker så skjuter alla i närheten dig. Man bestämmer sig vilka vapen och ammutioner man har och använder, vissa kan ha sikte i sig, vissa kan skjuta granater bla,bla ni vet vidare om ni kan nåt om västra RPG.
Man tar uppdrag av någon eller några och sticker till en plats eller dödar någon eller något och sticker tillbaka och hämtar belöning, eller kan man bara skita i allt och leka runt.
Men om man nu vill följa efter Strelok är det inte så många uppdrag. Men om man inte gör sido-uppdragen för att skaffa pengar och föremål kan man lika gärna lägga sig ner och vänta tills någon äter dig.
Att skaffa nödvändig rustning är ett måste, så det är ganska mycket planering och val man måste göra och finna vissa gömda föremål. Tack vare mina minnen av tidigare gameplay av Stalker: SoC kunde jag veta var man får tag på vissa gömda föremål som var till gigantisk hjälp.
Och om man bara rushar genom spelet dör man lika snabbt som "Bear Grylls" äter kryp.
Man kan också plocka artefakter men många är ganska värdelösa så det är bättre att sälja de. Men OM du hittar någon bra så kan ha upp till 5 stycken artefakter och alla är väl designade. Samma sak med vapnen och ammutionerna är ganska mycket olika färger och former.
Spelet har ganska bra "Val och Konsekvenser" men det är mellan "döda alla" eller "hjälpa alla". Den har också lite konsekvenser på vilka du hjälper och vilka du dödar. Och det som är intressant är att liken som du har dödat, (åtminstonde de flesta) är kvar. Trots att du lämnar zonen och det kan också betyda för dina fiender. Som t.ex det finns en plats som heter "Bar", jag råkade döda någon och fick halva platsen efter mig. Två timmar senare är jag fortfarande anfallen efter att ha gjort några uppdrag, så jag hade val av att antingen utrota halva folkligheten eller springa i hopp att jag inte blir skjuten.
Spelet har minnesvärda citat och jag älskar hur Sidorivich (En nyckel-karaktär) säger "Good hunting, stalker". För att inte tala om deras filmsekvenser. Mycket vackra, lite "mindfuck" men förstående när man väl har sättit pusselbitarna på plats.
Spelet NPC är byggd på ALife så vad du en gör så gör de sina grejer också. Ena gången du möter de kanske du ser de på "Cordon" och nästa gång kanske du möter de i "Yantar" Man kan inte bestämma över vart de ska gå och vad de ska göra. Samma sak med fienderna också, ibland kanske dina vänner stöter på mutanter och ibland campar de nånstans. Ibland kanske du möter på några fiender direkt mot ansiktet efter att ha bytt zon. (Har hänt mig, ingen vacker syn.)
Spelet är byggt på att vara mycket atmosfärisk, att man käner sig ensam. Speciellt när man går in på laboratorium senare i spelet. Där kör spelet med av försöka göra dig paraniod. Gnissel, prassel, någon slår mot nåt rör, dörrar slås till, vissa föremål svävar och kastas mot dig.........WHAT!!!!!?????
Musiken är också ganska bra gjort komposerad av "MoozE" och har några fantastiska låtar av bandet "Firelake" båda lyckats göra spelet atmosfärisk. För att inte tala om gitarr spelningen, jag älskar att bara stå där och lyssna på de.
Yay!!!Negativitet!!!
Trots att ALife gör spelet verklig så kan du inte direkt lita för mycket på allierade NPC. Det är som att deras IQ går ner per minut och du kan faktist se utvecklingen. För att inte tala om hur många som bara går självmord genom anomalier eller att de sittr så nära lägerelden att de dör.
om sagt av att filmsekvenserna är bra gjorda och minnesvärda så är det inte mycket engelska, och ljudet är ganska hög så det är ca 23% att man blir döv det verkade som om de hade jobbat med hälften av de engelska röst skådespelet innan de sparkade resten och körde på. Man måste kunna ryska för att förstå vad vissa säger. Som t.ex NPC konverserar i ryska på camping platser och i strid. Och vid nära slutet var det nån djup rysk röst som gick genom korridorerna i ett försök att locka mig. Hur fan ska jag bli lockad om jag inte förstår vad det säger.
Och jag sa om minnesvärda citat, några är bra men resten är bara patetiska så att de är värda att minnas.
Svårighetsgraden har problem med att antingen vara för svår eller för enkelt. I början svettades jag bara av låg livspoäng, ammution och att jag hade en hel jävla militärs armé efter mig.
I många spel verkade man spela nån snubbe med pansar-kylskåp som rustning, men i Stalker verkade det att fienderna var i kylskåp medans du hade en kropp av senap och huvud av majonäs. De kan skjuta dig genom hundra kilometer och träffar vilken jävla vrå i kroppen som existerar och när du väl får tag på deras vapen verkade de avdunsta och där står du som en idiot.
Och jag spelade på "normal". Jag prövade spela på "Master" och där sparade jag mer än de gånger jag tryckte på skjut-knappen. Där kan man lika gärna byta vapnen mot en vattenpistol och fienderna förvandlas till demonerna från helvetet. För att inte tala om mutanterna, tre jävla magasiner tog det för att döda en mutant vårtsvin och så dog jag för att jag hade slut på bandage och dog genom förblödning. När jag väl passerade militären och lyckades få en sikte till min AK 47 blev spelet nästan för enkelt. (Såklart med vissa försvårningar) Och det enda jag fick kämpa med är vad jag inte behöver i ryggsäcken. Såklart när jag väl hamnade i strid med en grupp som kallade sig själv för "Monolith" verkade svårigheten gunga mer än en amatör porrfilm. Och fortfarande kan de skjuta dig efter några hundra kilometer. Och om du nu råkar möta någon fiende när du vänder genom ett hörn kan du lika gärna dra ner byxorna och böja dig om i en gränd.
Karaktärerna är inte SÅ varierande, det är ganska mycket "Döda någon som har en annorlunda färg i sin jacka".
Detta är ett spel där buggar och glitchar är vanligt att det nästan är löjligt. Visst, några är lite för fnitter men de flesta är bara irriterande som t.ex när spelet fastnar innan jag ens hann spara, ett exempel när man sparar på en dålig plats är i en "Arena" där jag fick slåss mot fullt utrustade soldatet med en gevär med ammution som jag tror är ärtor. När jag väl laddade upp min sparning verkade hela spelet ha fastnat. Visst jag kunde skjuta de i huvudet utan att de brydde sig, men spelet brydde sig inte heller så där fick jg springa runt med två lik innan jag fick börja om hela arenan.
Men spelet är baserad på överlevnad och det har de lyckats med. Man måste förbereda mat, ammution, vilken sorts av ammution, bandage, hälso förpackningar. Måste hålla koll på hungern, radiostrålning, anomalier.
Många spel är på automatisk helning och handledning, och det är för STALKER att visa att du kommer vara lika värdelös i en post-apokalyptisk Tjernobyl som du är just nu.
Spelet ganska mycket visar det basiska;
"Kan du gå? Kan du sikta? Kan du skjuta? Då är vi klara!"
Och så kastar de dig nånstans i zonen för dig själv medans resten sticker efter sardinburkar och prickig korv.
Detta är vad Fallout 3 var meningen att jobba med överlevnad på att tänka med att jobba med hungern, blödningar och liknande. Istället kunde jag bara springa mig genom spelet med ett plasma vapen. Dock Fallout: New Vegas gav mig något liknande så det är väl ok.
Så detta är S.T.A.L.K.E.R Shadow of Chernobyl. En ganska buggigt spel men ändå lyckats ge den post-apokalyptisk överlevnads krav som man vill ha. Med nästan odödliga mutanter och soldater.
Gilla, Kommentera, Det är sent så nu måste jag dra.
Hur som helst, om ni förväntar er något nysläppt spel så kan ni knyta ihop och dricka färg. För att jag saknar stålar och jobb. Och är ganska för upptagen med att träna tentaklar inför mitt anfall mot Sveriges kvinnor. Och så har jag planerat av att köpa ett par T-shirts och en gas mask men hur som helst, detta är S.T.A.L.K.E.R. Shadow of Chernobyl. Med den rätta utalandet Ess.Tee.Aee.Ell.Kei.Ee.Arr
STALKER, utspelar sig i år 2012,Tjernobyl,Ukraina där en till explosion gick över Tjernobyl som drog över flera magnituder. Platsen kallas nu för "Zonen" och av explosionen skapades mystiska förmål som kallas "Artefakter" och paranormala (t.ex anomalier och mutanter) händelser går runt zonen, helst i mitten. Zonen bevakas runt av militären. Men det stoppar inte stalkers att hitta en annan väg in till zonen, skaffar artefakter och säljer de för jävligt massor med "Rupel" (Den ryska valutan) men med deras girighet strider stalkerna med varandra. Men för de flesta är det neutralitet. Alla i samma uppdrag av att nå till mitten av zonen till en sällsynt artifakt vid namn "Monolith" som sägs uppfylla alla önskningar.
Det finns två olika sorters stalker, den ena är en förföljare. Och den andra är människor som smyger sig in i något förbjudna och farliga platser och säljer t.ex minor, mässlingshylsor och liknande gammaldags militär skräp och liknande.
Hur som helst, spelet startar en namnlös Stalker vid namn "Marked One" som vaknar efter att ha överlevt en lastbils krasch med lik. Med en PDA som står att döda en stalker vid namn "Strelok" och äventyret börjar.
Det är ganska mycket simpelt (halv) free-roam spel, man har en särskild area av en plats i PDA'n Den är delad i olika delar så när man vill till en annan del av zonen måste man gå genom loading och skit. Men problemet är att bara halva kartan (vilken del av zonen man än är) kan bara användas. Trots det är den ett riktigt stort spel.
Det är en ganska nice RPG-FPS där om man vill sjuta någon så är det bara att skjuta någon. Dock precis som RPG finns det konsekvenser, t.ex bestämmer du att döda någon fri stalker så skjuter alla i närheten dig. Man bestämmer sig vilka vapen och ammutioner man har och använder, vissa kan ha sikte i sig, vissa kan skjuta granater bla,bla ni vet vidare om ni kan nåt om västra RPG.
Man tar uppdrag av någon eller några och sticker till en plats eller dödar någon eller något och sticker tillbaka och hämtar belöning, eller kan man bara skita i allt och leka runt.
Men om man nu vill följa efter Strelok är det inte så många uppdrag. Men om man inte gör sido-uppdragen för att skaffa pengar och föremål kan man lika gärna lägga sig ner och vänta tills någon äter dig.
Att skaffa nödvändig rustning är ett måste, så det är ganska mycket planering och val man måste göra och finna vissa gömda föremål. Tack vare mina minnen av tidigare gameplay av Stalker: SoC kunde jag veta var man får tag på vissa gömda föremål som var till gigantisk hjälp.
Och om man bara rushar genom spelet dör man lika snabbt som "Bear Grylls" äter kryp.
Man kan också plocka artefakter men många är ganska värdelösa så det är bättre att sälja de. Men OM du hittar någon bra så kan ha upp till 5 stycken artefakter och alla är väl designade. Samma sak med vapnen och ammutionerna är ganska mycket olika färger och former.
Spelet har ganska bra "Val och Konsekvenser" men det är mellan "döda alla" eller "hjälpa alla". Den har också lite konsekvenser på vilka du hjälper och vilka du dödar. Och det som är intressant är att liken som du har dödat, (åtminstonde de flesta) är kvar. Trots att du lämnar zonen och det kan också betyda för dina fiender. Som t.ex det finns en plats som heter "Bar", jag råkade döda någon och fick halva platsen efter mig. Två timmar senare är jag fortfarande anfallen efter att ha gjort några uppdrag, så jag hade val av att antingen utrota halva folkligheten eller springa i hopp att jag inte blir skjuten.
Spelet har minnesvärda citat och jag älskar hur Sidorivich (En nyckel-karaktär) säger "Good hunting, stalker". För att inte tala om deras filmsekvenser. Mycket vackra, lite "mindfuck" men förstående när man väl har sättit pusselbitarna på plats.
Spelet NPC är byggd på ALife så vad du en gör så gör de sina grejer också. Ena gången du möter de kanske du ser de på "Cordon" och nästa gång kanske du möter de i "Yantar" Man kan inte bestämma över vart de ska gå och vad de ska göra. Samma sak med fienderna också, ibland kanske dina vänner stöter på mutanter och ibland campar de nånstans. Ibland kanske du möter på några fiender direkt mot ansiktet efter att ha bytt zon. (Har hänt mig, ingen vacker syn.)
Spelet är byggt på att vara mycket atmosfärisk, att man käner sig ensam. Speciellt när man går in på laboratorium senare i spelet. Där kör spelet med av försöka göra dig paraniod. Gnissel, prassel, någon slår mot nåt rör, dörrar slås till, vissa föremål svävar och kastas mot dig.........WHAT!!!!!?????
Musiken är också ganska bra gjort komposerad av "MoozE" och har några fantastiska låtar av bandet "Firelake" båda lyckats göra spelet atmosfärisk. För att inte tala om gitarr spelningen, jag älskar att bara stå där och lyssna på de.
Yay!!!Negativitet!!!
Trots att ALife gör spelet verklig så kan du inte direkt lita för mycket på allierade NPC. Det är som att deras IQ går ner per minut och du kan faktist se utvecklingen. För att inte tala om hur många som bara går självmord genom anomalier eller att de sittr så nära lägerelden att de dör.
om sagt av att filmsekvenserna är bra gjorda och minnesvärda så är det inte mycket engelska, och ljudet är ganska hög så det är ca 23% att man blir döv det verkade som om de hade jobbat med hälften av de engelska röst skådespelet innan de sparkade resten och körde på. Man måste kunna ryska för att förstå vad vissa säger. Som t.ex NPC konverserar i ryska på camping platser och i strid. Och vid nära slutet var det nån djup rysk röst som gick genom korridorerna i ett försök att locka mig. Hur fan ska jag bli lockad om jag inte förstår vad det säger.
Och jag sa om minnesvärda citat, några är bra men resten är bara patetiska så att de är värda att minnas.
Svårighetsgraden har problem med att antingen vara för svår eller för enkelt. I början svettades jag bara av låg livspoäng, ammution och att jag hade en hel jävla militärs armé efter mig.
I många spel verkade man spela nån snubbe med pansar-kylskåp som rustning, men i Stalker verkade det att fienderna var i kylskåp medans du hade en kropp av senap och huvud av majonäs. De kan skjuta dig genom hundra kilometer och träffar vilken jävla vrå i kroppen som existerar och när du väl får tag på deras vapen verkade de avdunsta och där står du som en idiot.
Och jag spelade på "normal". Jag prövade spela på "Master" och där sparade jag mer än de gånger jag tryckte på skjut-knappen. Där kan man lika gärna byta vapnen mot en vattenpistol och fienderna förvandlas till demonerna från helvetet. För att inte tala om mutanterna, tre jävla magasiner tog det för att döda en mutant vårtsvin och så dog jag för att jag hade slut på bandage och dog genom förblödning. När jag väl passerade militären och lyckades få en sikte till min AK 47 blev spelet nästan för enkelt. (Såklart med vissa försvårningar) Och det enda jag fick kämpa med är vad jag inte behöver i ryggsäcken. Såklart när jag väl hamnade i strid med en grupp som kallade sig själv för "Monolith" verkade svårigheten gunga mer än en amatör porrfilm. Och fortfarande kan de skjuta dig efter några hundra kilometer. Och om du nu råkar möta någon fiende när du vänder genom ett hörn kan du lika gärna dra ner byxorna och böja dig om i en gränd.
Karaktärerna är inte SÅ varierande, det är ganska mycket "Döda någon som har en annorlunda färg i sin jacka".
Detta är ett spel där buggar och glitchar är vanligt att det nästan är löjligt. Visst, några är lite för fnitter men de flesta är bara irriterande som t.ex när spelet fastnar innan jag ens hann spara, ett exempel när man sparar på en dålig plats är i en "Arena" där jag fick slåss mot fullt utrustade soldatet med en gevär med ammution som jag tror är ärtor. När jag väl laddade upp min sparning verkade hela spelet ha fastnat. Visst jag kunde skjuta de i huvudet utan att de brydde sig, men spelet brydde sig inte heller så där fick jg springa runt med två lik innan jag fick börja om hela arenan.
Men spelet är baserad på överlevnad och det har de lyckats med. Man måste förbereda mat, ammution, vilken sorts av ammution, bandage, hälso förpackningar. Måste hålla koll på hungern, radiostrålning, anomalier.
Många spel är på automatisk helning och handledning, och det är för STALKER att visa att du kommer vara lika värdelös i en post-apokalyptisk Tjernobyl som du är just nu.
Spelet ganska mycket visar det basiska;
"Kan du gå? Kan du sikta? Kan du skjuta? Då är vi klara!"
Och så kastar de dig nånstans i zonen för dig själv medans resten sticker efter sardinburkar och prickig korv.
Detta är vad Fallout 3 var meningen att jobba med överlevnad på att tänka med att jobba med hungern, blödningar och liknande. Istället kunde jag bara springa mig genom spelet med ett plasma vapen. Dock Fallout: New Vegas gav mig något liknande så det är väl ok.
Så detta är S.T.A.L.K.E.R Shadow of Chernobyl. En ganska buggigt spel men ändå lyckats ge den post-apokalyptisk överlevnads krav som man vill ha. Med nästan odödliga mutanter och soldater.
Gilla, Kommentera, Det är sent så nu måste jag dra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar