Så jag har haft lite väl upptaget med arbete den senaste tiden.......vilket jag fortfarande har, men det stoppar fanemej inte mig ifrån att skita i allt jobb och riskera dålig betyg på grund av att jag har en onödigt och obetald jobb att göra. Men denna recension är dock lite påtvingat på grund av tiden.
Så jag har ingen aning direkt vad som har släppt efter jag köpte Dead Island. Tog inte direkt
reda på skiten men med vad jag håller på i senaste tiden så har det dragit ganska mycket av den tid som jag kunde ha förbättrat ett fördömd liv. (D.V.S. Mig.)
Så på senaste tiden har jag hört att "RAGE" har nyligen släppits. Och vad folk har sagt så är den ganska lik Fallout 3 så det är lite intressant. "Batman: Arkham City" verkade också en diamant flygande vid mitt hörn. Men eftersom jag är en twat, så skrek jag "FUCK THAT!!!!" och knäckte någons nacke, så detta är "Rochard"
Jag hade en annan recension på gång, men med tanke på tiden bestämde jag mig för att skjuta upp den till senare. Så idag får ni nöja er med Rochard.
Rochard är en exclusiv PSN spel skapad av "Recoil Games".
För att erkänna det, så var jag först bara intresserad för att mitt favorit band "Poets of the Fall" jobbade med soundtracket för Rochard, eller åtminstonde deras keyboardist "Markus 'Captain' Kaarlonen. Men de hade väl också släppt en singel, ämnad för just spelet så det gav mig en erektion också. För det mesta del, var jag inte så intresserad, men vid senare tillfälle så sa jag: "Nej, men nu jävlar!" och köpte spelet. Hade kanske köpt RAGE eller Batman: AC eller något annat bullshit som fanns vid tiden annars, men jag har kanske planerat mina pengar för något annat.
Så vi tar oss till framtiden där vi kontrollerar "John Rochard" (alltså det är efternamnet.) En fet asteriod grävare (med en röst från den södra USA som tänker fram små one-liner där man gärna vill tvätta hans tunga med tvål och stålborste) Med röstskådespel av Jon St. John. Röst skådespelaren för Duke Nukem......Wait wot??
Hans team har haft otur med grävningen i fyra år och tretton asteroider. Men för tillfället har just funnit något mystiskt i en nygrävd asteroid och blir plötsligt anfallen av rymdpirater. (Det måste alltid finnas rymdpirater, vafan är fel med rymdninjor?) Så Rochard får ta sin "Gravitation Lyftare" (G-Lifter) och ta reda på vad som är så viktigt med innehållet i asteroiden och rädda sitt team.
Så spelet är en 3D Action Puzzle Side-Scroller spel i 2D perspektiv. Man går genom den ena rummet till den andra sidan (Om ni nu inte har en borr genom huvudet.)
Många har sagt om Rochard att det påminner lite om Portal och Half-Life 2. Jag själv tycker att det liknar som en hybrid mellan Half-Life 2 och Portal. Man har då Portal's pussel, att ta sig från ett rum till ett annat genom att lösa med hjälp av gravitation. Den har dock inga portaler så man kan inte anklaga de för stöld. Dock, de liknar ganska mycket som Half-Life 2 då man har en gravitets pistol, plockar upp grejer och skjuter mot fiender, till och med får man en pistol i den tidiga delen av spelet. Men att kalla Rochard för stöld så har man ganska mycket stoppat skeden genom ögat, bara för att det påminner lite om ett annat spel betyder det inte ALLTID att det är en rip-off.
Spelet är ganska snyggt (dock vad fan är inte det nu för tiden) att den håller i en viss tecknad charm. Man kan se att den är ganska bra jobbat med 3D känslan trots att det är en side-scroller, lite av problemet är att många av rummen man passerar ser likadana. Och för att ha färgglada rum, är också bakgrunden och ljuset i färg med spelet så det kan bli lite problem med att se vart fan man är nånstans.
Musiken passar väldigt bra till spelet. Den passar in till tillvaron och att den kommer när man verkligen behöver den, trots att vid vissa delar det känns lite sned, men det är nog bara jag. Jag är imponerad på hur bra Markus Kaarlonen har lyckats med soundtracket. Men det är nog inte så överraskande, han har ju gjort soundtracket för "Shattered Horizon" (Som jag aldrig spelade) den var ju också en rymdscenario spel.
Puzzlarna är faktiskt ganska smarta, vissa tar en viss tag att ta reda på vad svaren är, är det ganska enkelt mot en stenhård pusse- Eh? Stenhård?.....Rockhard?...
Spelet är ganska "ren" hade inga buggar eller glitchar förutom en, där musiken av nån anledning inte spelade. Men annars har den varit felfritt.
Nåja, trots att det inte är står mycket positivt, det lilla är faktiskt en stor löpning. Så låt oss fucking börja:
Spelet har lite problem med att blanda i pussel och action, på ena sidan har vi denna action vi plockar lådor och skjuter. Och andra sidan har vi denna gravitations pussel. Men vad jag tycker är att de har för mycket med "plocka lådor och släng de dit" pussel. De hade väl vissa "upp och ner" pussel, men jag vet inte, jag tycker att mycket är ganska kort använd där man frågar varför de ens finns. T.ex vid nära slutet av spelet fick man en uppgradering som kan plocka och mörda fiender (ganska lik Half-Life Episode 1 ultimata gravitations pistolen) och man kan svinga sig genom vissa boxar som Batman. Dock jag kan förstå varför den första var kort använd, då man kan bara springa fettet ur Rochard med en låda, men Spiderman strålen var något jag extremt gillade, denn den var ganska kort använd. Inte direkt pussel användbar men den var mest gjord för att ta sig till den andra dörren. Men den mest värdelösa saken i spelet är en gravitations granat som bryter Newtons lagar och får stora lådor att lyfta från marken. Jag tror att den är bara använd två gånger under hela spelet.......vafan är det ens med för första början??!!
Det är som att äta i en fin hög-kvalitets restaurang t.ex att jag beställer entrecôte med bearnaisesås, och när man väl får maten serveras, märker du att den också har curry också. Visst det kanske är gott, men varför har man det ens för fösta början? Få mer användning av föremålen Recoil!!
Och hela spelet är ju menad att Rochard inte är någon hjälte men spelet (till och med producenterna) säger det men hela berättelsen är, hur han besegrar skiten ur flera soldater med en enkel gravitations lyftar är ju självklart att det står "hjälte" tatuerad på pannan. Och att köra storyn om en loser plötsligt gör det omöjliga är nåt jag har sett på många andra spel.
Spelets story går lite väl för snabbt, de andra karaktärerna försvinner snabbare än pengarna som jag skulle ha sparat till en gasmask, vissa scener bara flyger vidare och storyn går ju alldeles för snabbt, som t.ex när "SPOILER ALERT!!!" en person av Rochards team dör. Visst, "han" har väl något "jag ser ljus" dödstal som påminner mig något om "Matriach Benezia's" dödstal från "Mass Effect".
Men man känner bara till hans namn och någonlunda mindre information, så i sammanfattning, jag kände ingen tragisk känsla alls. VEM ÄR DU!!!VAD ÄR DIN BAKGRUND!!!HAR VI NÅGOT SOM GÖR ATT JAG SKA TYCKA SYND OM DIG!!!! Jag måste ha anledningar till att tycka synd om personens död. Visst, vi kanske hade namn och personlighet, men har man ingen historia och anledningar till att tycka synd om personen är det bara ännu ett äpple att slänga. Som att "Oj? är du död? well, whoopsie poopsie motherfucker!!" och så går vägen vidare.
Men vad jag hatar mest och ser det som spelets böld är slutet av spelet. Det är kanske inte direkt dåligt, jag tittar inte så mycket genom det. Men vad jag kan säga att den lämnar klipphängare. Och vad jag vet om mig själv är att jag hatar klipphängare. Vare sig om spelet blir bra eller dåligt, man vill ha en fullständigt slut, förklarningar. Hela spelet snackade om hela "spelets framtid" och att allt som hade hänt, hade en anledning över vad Rochard och hans team hittade i asteroiden. Hela spelet byggde upp en massa frågor som jag hade för mig att allt skulle ha berättats i slutet, men istället slutade spelet bara *Klapp* sådär. Utan att ge mig någon direkt svar.
Det är som när man berättar en historia för ett barn. Och mitt under en mening så avbryter barnet med att kasta in nån överdriven action under delen. Det är ungefär hur jag tyckar att slutet på Rochard är. Något seriöst men så avbryts något med någonting överdriven.
Och jag kan inte lita på klipphängare alls. Som sagt, vare sig om spelet är bra eller dåligt så kan det hända att det inte blir någon uppföljare, jag menar, titta på: "Shenmue", "Conker's Bad Fur Day", "XIII"(Nej, inte "Final Fantasy") och "Psychonauts". Utmärkta spel men inga uppföljare vars slut lämnade oss i en klipphängare. Rochard tar en plats bredvid de spelen (men jag skulle nog inte kalla den för utmärkt) och lämnar mig med stora frågan VAD I EN NALLEFITTAS HELVETE VAR DET SOM FUCKING HÄNDE!!!!!!
Så Rochard, en bra början för Recoil Games. En enkelt, kort spel men har sin humor på sina sidor. Jag kan se en framtid för Recoil men utan en Rochard 2 kan det finnas chans att "nån" bestämmer sig att leta efter en hockeymask, kniv och jaga skiten ur Recoil under temat av "Benny (fucking) Hill".
Så Gilla, Kommentera, bladi, bladi, och nej, jag kommer inte göra det som står ovan. Tar för mycket tid.......jag kommer väl att skicka mina recensioner till någon site någon gång jag bryr mig....men annars får ni på facebook vara de första och enda som läser detta. GAAARHG!!!!!!
Så på senaste tiden har jag hört att "RAGE" har nyligen släppits. Och vad folk har sagt så är den ganska lik Fallout 3 så det är lite intressant. "Batman: Arkham City" verkade också en diamant flygande vid mitt hörn. Men eftersom jag är en twat, så skrek jag "FUCK THAT!!!!" och knäckte någons nacke, så detta är "Rochard"
Jag hade en annan recension på gång, men med tanke på tiden bestämde jag mig för att skjuta upp den till senare. Så idag får ni nöja er med Rochard.
Rochard är en exclusiv PSN spel skapad av "Recoil Games".
För att erkänna det, så var jag först bara intresserad för att mitt favorit band "Poets of the Fall" jobbade med soundtracket för Rochard, eller åtminstonde deras keyboardist "Markus 'Captain' Kaarlonen. Men de hade väl också släppt en singel, ämnad för just spelet så det gav mig en erektion också. För det mesta del, var jag inte så intresserad, men vid senare tillfälle så sa jag: "Nej, men nu jävlar!" och köpte spelet. Hade kanske köpt RAGE eller Batman: AC eller något annat bullshit som fanns vid tiden annars, men jag har kanske planerat mina pengar för något annat.
Så vi tar oss till framtiden där vi kontrollerar "John Rochard" (alltså det är efternamnet.) En fet asteriod grävare (med en röst från den södra USA som tänker fram små one-liner där man gärna vill tvätta hans tunga med tvål och stålborste) Med röstskådespel av Jon St. John. Röst skådespelaren för Duke Nukem......Wait wot??
Hans team har haft otur med grävningen i fyra år och tretton asteroider. Men för tillfället har just funnit något mystiskt i en nygrävd asteroid och blir plötsligt anfallen av rymdpirater. (Det måste alltid finnas rymdpirater, vafan är fel med rymdninjor?) Så Rochard får ta sin "Gravitation Lyftare" (G-Lifter) och ta reda på vad som är så viktigt med innehållet i asteroiden och rädda sitt team.
Så spelet är en 3D Action Puzzle Side-Scroller spel i 2D perspektiv. Man går genom den ena rummet till den andra sidan (Om ni nu inte har en borr genom huvudet.)
Många har sagt om Rochard att det påminner lite om Portal och Half-Life 2. Jag själv tycker att det liknar som en hybrid mellan Half-Life 2 och Portal. Man har då Portal's pussel, att ta sig från ett rum till ett annat genom att lösa med hjälp av gravitation. Den har dock inga portaler så man kan inte anklaga de för stöld. Dock, de liknar ganska mycket som Half-Life 2 då man har en gravitets pistol, plockar upp grejer och skjuter mot fiender, till och med får man en pistol i den tidiga delen av spelet. Men att kalla Rochard för stöld så har man ganska mycket stoppat skeden genom ögat, bara för att det påminner lite om ett annat spel betyder det inte ALLTID att det är en rip-off.
Spelet är ganska snyggt (dock vad fan är inte det nu för tiden) att den håller i en viss tecknad charm. Man kan se att den är ganska bra jobbat med 3D känslan trots att det är en side-scroller, lite av problemet är att många av rummen man passerar ser likadana. Och för att ha färgglada rum, är också bakgrunden och ljuset i färg med spelet så det kan bli lite problem med att se vart fan man är nånstans.
Musiken passar väldigt bra till spelet. Den passar in till tillvaron och att den kommer när man verkligen behöver den, trots att vid vissa delar det känns lite sned, men det är nog bara jag. Jag är imponerad på hur bra Markus Kaarlonen har lyckats med soundtracket. Men det är nog inte så överraskande, han har ju gjort soundtracket för "Shattered Horizon" (Som jag aldrig spelade) den var ju också en rymdscenario spel.
Puzzlarna är faktiskt ganska smarta, vissa tar en viss tag att ta reda på vad svaren är, är det ganska enkelt mot en stenhård pusse- Eh? Stenhård?.....Rockhard?...
Spelet är ganska "ren" hade inga buggar eller glitchar förutom en, där musiken av nån anledning inte spelade. Men annars har den varit felfritt.
Nåja, trots att det inte är står mycket positivt, det lilla är faktiskt en stor löpning. Så låt oss fucking börja:
Spelet har lite problem med att blanda i pussel och action, på ena sidan har vi denna action vi plockar lådor och skjuter. Och andra sidan har vi denna gravitations pussel. Men vad jag tycker är att de har för mycket med "plocka lådor och släng de dit" pussel. De hade väl vissa "upp och ner" pussel, men jag vet inte, jag tycker att mycket är ganska kort använd där man frågar varför de ens finns. T.ex vid nära slutet av spelet fick man en uppgradering som kan plocka och mörda fiender (ganska lik Half-Life Episode 1 ultimata gravitations pistolen) och man kan svinga sig genom vissa boxar som Batman. Dock jag kan förstå varför den första var kort använd, då man kan bara springa fettet ur Rochard med en låda, men Spiderman strålen var något jag extremt gillade, denn den var ganska kort använd. Inte direkt pussel användbar men den var mest gjord för att ta sig till den andra dörren. Men den mest värdelösa saken i spelet är en gravitations granat som bryter Newtons lagar och får stora lådor att lyfta från marken. Jag tror att den är bara använd två gånger under hela spelet.......vafan är det ens med för första början??!!
Det är som att äta i en fin hög-kvalitets restaurang t.ex att jag beställer entrecôte med bearnaisesås, och när man väl får maten serveras, märker du att den också har curry också. Visst det kanske är gott, men varför har man det ens för fösta början? Få mer användning av föremålen Recoil!!
Och hela spelet är ju menad att Rochard inte är någon hjälte men spelet (till och med producenterna) säger det men hela berättelsen är, hur han besegrar skiten ur flera soldater med en enkel gravitations lyftar är ju självklart att det står "hjälte" tatuerad på pannan. Och att köra storyn om en loser plötsligt gör det omöjliga är nåt jag har sett på många andra spel.
Spelets story går lite väl för snabbt, de andra karaktärerna försvinner snabbare än pengarna som jag skulle ha sparat till en gasmask, vissa scener bara flyger vidare och storyn går ju alldeles för snabbt, som t.ex när "SPOILER ALERT!!!" en person av Rochards team dör. Visst, "han" har väl något "jag ser ljus" dödstal som påminner mig något om "Matriach Benezia's" dödstal från "Mass Effect".
Men man känner bara till hans namn och någonlunda mindre information, så i sammanfattning, jag kände ingen tragisk känsla alls. VEM ÄR DU!!!VAD ÄR DIN BAKGRUND!!!HAR VI NÅGOT SOM GÖR ATT JAG SKA TYCKA SYND OM DIG!!!! Jag måste ha anledningar till att tycka synd om personens död. Visst, vi kanske hade namn och personlighet, men har man ingen historia och anledningar till att tycka synd om personen är det bara ännu ett äpple att slänga. Som att "Oj? är du död? well, whoopsie poopsie motherfucker!!" och så går vägen vidare.
Men vad jag hatar mest och ser det som spelets böld är slutet av spelet. Det är kanske inte direkt dåligt, jag tittar inte så mycket genom det. Men vad jag kan säga att den lämnar klipphängare. Och vad jag vet om mig själv är att jag hatar klipphängare. Vare sig om spelet blir bra eller dåligt, man vill ha en fullständigt slut, förklarningar. Hela spelet snackade om hela "spelets framtid" och att allt som hade hänt, hade en anledning över vad Rochard och hans team hittade i asteroiden. Hela spelet byggde upp en massa frågor som jag hade för mig att allt skulle ha berättats i slutet, men istället slutade spelet bara *Klapp* sådär. Utan att ge mig någon direkt svar.
Det är som när man berättar en historia för ett barn. Och mitt under en mening så avbryter barnet med att kasta in nån överdriven action under delen. Det är ungefär hur jag tyckar att slutet på Rochard är. Något seriöst men så avbryts något med någonting överdriven.
Och jag kan inte lita på klipphängare alls. Som sagt, vare sig om spelet är bra eller dåligt så kan det hända att det inte blir någon uppföljare, jag menar, titta på: "Shenmue", "Conker's Bad Fur Day", "XIII"(Nej, inte "Final Fantasy") och "Psychonauts". Utmärkta spel men inga uppföljare vars slut lämnade oss i en klipphängare. Rochard tar en plats bredvid de spelen (men jag skulle nog inte kalla den för utmärkt) och lämnar mig med stora frågan VAD I EN NALLEFITTAS HELVETE VAR DET SOM FUCKING HÄNDE!!!!!!
Så Rochard, en bra början för Recoil Games. En enkelt, kort spel men har sin humor på sina sidor. Jag kan se en framtid för Recoil men utan en Rochard 2 kan det finnas chans att "nån" bestämmer sig att leta efter en hockeymask, kniv och jaga skiten ur Recoil under temat av "Benny (fucking) Hill".
Så Gilla, Kommentera, bladi, bladi, och nej, jag kommer inte göra det som står ovan. Tar för mycket tid.......jag kommer väl att skicka mina recensioner till någon site någon gång jag bryr mig....men annars får ni på facebook vara de första och enda som läser detta. GAAARHG!!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar